the wind starts blowing.
världens hemskaste reklam som får mig att aldrig vilja skaffa barn.
the plan gör hur som helst filmen fin. ni har förmodligen sett den på tv, men titta i alla fall. den är fin.
lördagen.
me and my loverboy började med att sova bort halva dagen, sedan begav vi oss till söder.
där vinglade vi omkring halva natten lång. nästan i alla fall.
ett.
två.
det var en mysig kväll, men nu är det söndag.
söndag är lika med söndagsångest. uäh.
om en vecka är det jullov iallafall.
friday.
det blev glögg med bakelser. det såg ut ungefär som nedan.
efter den mysmysmysiga fikan hoppade vi omkring lite hemma sedan drog vi på en spelning,
kameran vågade jag dessvärre inte ta med. tråkigt. men bandet som spelade hette frantic sunday.
ett mycket fint och studsigt och väldigt bra band.
lyssna här!
hurghada.
foto från när vi var ute i öknen. så coolt
igår.
utan stress. det var mysigt. såhär såg det ut ungfär:
ps. det börjar med att jag är hemma och pussar min katt busan adjö. bara så ni vet.
och för att det inte ska bli konstigt kan ni ju pausa musiken jag har i bloggen.
citat.
"I'll let you be in my dreams if I can be in yours"
-Bob Dylan
"With all my heart I urge people to vote against George W. Bush"
-Morrissey
"Truth is like the sun. You can shut it out for a time, but it ain't goin' away"
-Elvis Presley
morrissey.
så. dessa tre får räcka så länge. har inte så mycket kraft att skriva då det enda jag har i hjärnan just nu är min längtan att imorgon få tag i en biljett till moz i london. förlåt.
smiths.
har ju förresten glömt att visa vad som damp ner i min brevlåda här om dagen.
titta så fin! smiths-girlfriend in a coma, alldeles underbart
as you can see.
så länge får ni en bild på min fina pojke
smartass
av: nina hemmingsson
solna.
älskade moz.
systra mi.
här är hon, med världens fejksmile samt sämsta bildkvalitén någonsin. men det är ok.
morrissey, you handsome devil.
härmed förklarar jag the smiths till historiens bästa band någonsin, samt steven patrick morrissey som den snyggaste man som någonsin stått på denna planet. och jag längtar ihjäl mig tills nästa vår, då självaste mannen kommer till europa. jag skakar bara av tanken. jag skall göra mig så fin som det bara går, ta mig in backstage, klamra fast mig i hans famn och aldrig släppa. sedan ska jag tvinga honom att ta hem mig till honom där vi ska dricka te och han skall sjunga för mig. tänkte bara säga det.
amélie från montmartre.
jag skall nu krypa under täcket för att sedan titta på amélie från montmartre. har du ännu inte sett den går du till närmsta affär och köper/lånar den nu. eller så är du olaglig och laddar ner den. måste ses, hur som helst. nu. ok?
positivitet.
av: nina hemmingsson
kylskåpspoesi.
16 månader.
göteborg.
jag var i göteborg nyligen. med min käre vän mikaela. vi bodde i en liten tvåa i majorna. när vi inte satt på balkongen och drack rödvin o lyssnade på alldeles för hög musik var vi på liseberg och såg håkan hellström, alternativt hängde med världens bästa människor - göteborgare av olika slag. det kan ha varit den bästa tiden i mitt liv. den helgen.
här i bilder:
grejorna som gör stökigheten okej.
till att börja med: skivorna. behöver jag säga något mer? jag har ingen aning om vad jag skulle göra utan musiken.
hur jag skulle klara mig. om jag skulle klara mig.
till att fortsätta med: telefonerna. jag pratar inte ofta i telefon och jag hatar när det ringer. men ändå. jag har två telefoner i mitt rum. samma modell. en gul och en röd. och jag kan inte sluta älska dem.
och nu då. en grej som egentligen inte är en sak som tillhör rummet. detta är en huvudbonad som tillhör mig. en av många. min kära basker. de ligger så fint på pallen och väntar på att jag skall sätta dem på skallen och känna mig som om jag vore född i paris. jag är förälskad i dem allihop. svarta som röda som gula.
sedan en ny grej. en grej jag köpte i afrika. en bongotrumma. det var kärlek vid första ögonkastet. ny pryder den mitt soffbord på finaste sätt. för att inte tala om hur ljuvligt den låter när man slår på den.
näst på tur: mina fotoalbum. när jag har tråkigt eller känner mig ledsen då öppnar jag dessa och finner frid. nästan så iallafall. jag blir glad av att titta i dem. allt från familj till vänner till artister och lugna hemmakvällar samt fester och festivaler. allt finns i dem. de är mitt liv. i korta drag.
och sist men absolut inte minst. mina musiktidningar. allt från mojo till sonic till groove. allt från håkan hellström till lars winnerbäck till the smiths. dessa har hjälpt mig mot regniga höstkvällar som ikväll.
flytta hemifrån.
jag har länge velat flytta hemifrån. inte för att jag ogillar min familj, utan för att jag längtar efter att inreda min egna lägenhet. ännu större har längtan blivit när daniel flyttade hit. vår lägenhet. den skulle vara så fin. en liten etta eller tvåa, helst i paris. fast det är ju näst intill omöjligt, såklart. stockholm duger ganska bra ändå.
lägenheten skulle ha krämvita, gammelrosa, mintgröna och kaffebruna väggar. tv:n skulle vara stor och gammal. soffan och fotöjlen skulle vara blommiga. gärna från förr. sextiotalet kanske. vi skulle inte ha några telefoner. bara tre stycken. tre stycken dialoga telefoner i färgerna röd, senapsgul och grön. köksbordet skulle vara vitt. ganska slitet. stolarna likaså. besticken skulle vi ärva från farmor och farfar. vi ska pryda hemmet med bongotrummor och färgglada elefanter i taket. självklart ska vi ha doftljus. hela lägenheten skulle lukta ljuvligt. inte gamla matrester eller kattbajs. utan rosor. vanilj. inte för starkt utan alldeles lagom.
vad jag tänker mig är aftikanskt/indiskt som möter det svenska sextio/sjuttiotalet. för mig känns det helt underbart. och det är så den ska se ut. min lägenhet. min och daniels lägenhet. han säger att han inte bryr sig så mycket. att han vet att jag så gärna vill inreda lägenheten och att han kommer att låta mig göra det. men ännu har vi den inte. fast tro mig, vi letar. stockholm är inte lätt. men min dröm kommer att bli sann. någon gång. det vet jag.
